yoie

ALDRIG göra som du sa. Du sa gör si gör så... du gav mig kärlek men dina ögon sa ge mig något också och ömkade dig själv när jag inte gav tillbaka. Det värsta jag vet är svaga människor som suger ut all energi från en och iakttar en, kommer med kommentarer de inte har en aning om vad det handlar om. GE DIG IVÄG, jag har fått nog, du har stängt in mig i ett litet, litet rum där du iakttar mig och berättar för mig vem jag ska vara och hur en "normal" människa bör föra sig. Men hej då jag finns här och inte för din skull utan för min egen och jag kommer fortsätta att leva som jag vill och jag kommer aldrig bli rädd för dina historier om hur "det kan gå". Jag är fast, äcklad rent ut sagt tvingad av dig. Du tror du gör något bra men du hindrar mig bara från att utvecklas som person. En så länge har jag gjort allt du sagt varit usch och fy men jag ångrar INGET! Fatta INGET!

Simma, flyta, segla bort iväg vara borta för gått. Alla undrar och jag bryr mig inte. Jag är inte längre rädd, för vad ni ska tycka, tänka. Jag letar mig fram, finner nya vägar dit ni aldrig skulle våga gå. Jag springer, skriker och älskar. Ingen vet vad som hände men nu har det hänt. Ensam och stark. Evigt och för alltid är bara för fega.