yoie

finaste vädret, vill aldrig sova o vill alltid gå upp :)

satt förresten bänkad under hela sthlm marathon framför tvn eftersom jag inte orkade ta tåget till sthlm. Tycker det e fett kul o spännande att se löparna.

Gjorde bort mig o drog på mig skadan igen efter blodomloppet. Så jädra dumt att börja tävla 10 dagar efter att man tog sitt första löpsteg på 3mån... pinsammt amatör. Vill foten aldrig läka?? vad sägs om ca 3h alternativ träning om dagen sen 11mars? inte illa va? Och på det har jag inte en enda person som säger åt mig va jag ska göra eller hur, själv kämpar man som en besatt för när man är skadad blir man glömd o nollad. Men jag ser det possetivt för då slår jag underifrån o ja älskart.

Tror det är viktigt att inte bara syssla med en sak och gå in i en bubbla. För mig är det viktigt att kunna garva åt saken och att kunna spräcka bubblan och göra något helt annat. Idrottare som inte kan göra det utan blir helt super nördiga på ett jobbigt sätt kan det ta oerhört mycket på krafterna om man får en skada eller om det går minder bra på ett lopp. Det behöver inte alltid vara så förbannat allvarligt, jag springer som bäst när jag kan le under hela loppet och göra high five med åskådarna :) För övrigt tycker jag löpare är väldigt själv kritiska men det hoppas jag blir en ändring på. Le skratta och dans när du passerat mål linjen nästa gång, det ska jag göra!

peace //yoie